Hur satt man förr i kyrkan?
Bänk- eller stolindelningen en fråga om kön och socio-ekonominsk
samhällsställning.
Oenighet om bänkutrymmet var i allmänhet en vanlig källa till trängsel, oskick och annat
buller i den lutherska enhetskyrkan. Platserna i en främre bänk markerade en högre status i
samhället än de i den bakomvarande. Likaså hölls bänkplatsen närmast mittgången för att vara
den allra förnämsta. Därefter avklingade successivt både förnämheten och heligheten med
avståndet. Fördelningen av sittplatser i Guds hus skulle alltså i teorin för män som för kvinnor
avspegla den lokala maktstrukturen och sociala hierakin utanför kyrkans murar men ledde i
praktiken till återkommande, inte sällan onödigt uppslitande och livslånga personliga gräl och
konflikter.
Genom hustavlan i Luthers lilla kateches inpräntades en mycket strikt uppdelning och
rangordning mellan män och kvinnor. Vid gudstjänsten fick således kvinnorna sitta på norra
sidan, medan männen hade sina platser söder om mittgången. Till kyrkan gick mannen och
hustrun tillsammans, men vid inträdet i kyrkorummet anpassade man sig efter den officiella
samhällsideologiskt korrekta könsordningen. Till höger betraktades då alltid som förmer än
till vänster.
I Gammalstorps socken uppfördes på den medeltida kyrkans grund 1790-1793 en helt ny
kyrka. Följande år blev därför nödvändigt att ersätta den äldre stoldelningen med en ordning,
som då skulle motsvara den nya kyrkobyggnadens och den stadigt växande befolkningens
behov. Så blev också fallet.
Stoldelning i Gammalstorps kyrka februari 1794.
"Sedan SocknestämmeProtocollet af den 22 September sistledne var uppläset, företogs
denna Stoldelning, efter den där utstakade och öfverenskomna grund, genom LottKastning,
som utföll på följande sätt:
Härvid gjorde Välb. Herr KammarHerren och Ridd: Wachschlager förbehåll af 2ne Korta
stolar sig närmast på Manns- och Qvinosidan för sina Domestiquer (tjänstefolk); Likaledes
förbehöll sig Prästegården vid någon af Pelarne mellan Fönstren, och EnkePastorskan
Heerman sista Stolen uti första breda quarteret å Manns- och Qvinssidan, jämte Herr majoren
och Ridd: Helman såsom ägare af Målen; som allt samtycktes; och deremot tilldelades Fru
Heermans lott för Jockarpshemmanet Nämdemannen Pehr Ericsson i Kulla.
Lottkastning skedde; och som Hemmanet N: 52 i Agerum befants vid utdragen vara förgätit
(bortglömt), proponerades (föreslogs) ny lottning för AgerumsRoten, men vid närmare
öfverläggning befants pluraliteten för ny Lottning för hela Socknen. Ordföranden afrådde det,
såsom öfverflödigt; dock skreds dertill, sedan 3ne gånger ljudeligen blifvit uppropadt, att den
missnöjde, om den fants, skulle gifva sig tillkänna, och denna uppmaning besvarades med
allmän tystnad.
Derpå Ny Lottning börjades, hvarvid Första Lotten utföll för Gammalstorps Rote, som
undfick de fyra första Stolarna ifrån Öster och Väster i Kyrkan; och genom Lottning dem
emellan, undfingo No 30, 31 och 32 i Gammalstorp första Stolen, No 33 i Gammalstorp och
No 38 i Jockarp andra Stolen, No 28 7/8 och No 34 1/8 i Gammalstorp 3dje Stolen och No 29
i Gammalstorp och No 39 i Jockarp 4de Stolen.
Andra Roten blef Agerum, hvaraf No 45, 46 och 47 ¼ Pehr Nilsson fingo 1sta Stolen; No
43 och 44 2dra Stolen; No 48, 49 fingo 3dje Stolen, No 50 och 51 4de Stolen; No 40 och 41
5te Stolen, No 47 och 56 6te Stolen; och No 42 och 52 7de Stolen.
Tredje Roten fick 4 Stolar; No 23 och No 24 1sta Stolen; No 15 och 16 2dra Stolen; No 17
och 19 3dje Stolen; No 20 och 27 4de Stolen.
Fjerde Roten No 2, 3 och 4 1sta Stolen; No 5, 6 och 7 2dra Stolen; No 8 och 9 3dje Stolen;
No 10 och 14 4de Stolen och No 1 5te Stolen.
Sluteligen påmintes, om ej något vite borde utfästas för den eller de, som förklara något
missnöje emot denna fullbordade Lottkastning; då allmänt blef afgjordt, att belägga ett sådant
missnöjes förklarande med 1 Riksdalers plikt till Kyrkan; "hvilket med underskrift bestyrktes å
samteliges vägnar."
Leonh: Sjöberger
C.P. Lilljeborg, Ola Lawasson, Pehr Ericsson, Eskel E. Lawasson, Pehr Nilsson, Truls
Trulsson, Ingem: Trulsson
Protokollet är undertecknat av ledande sockenmän som exempelvis nämndemannen i Kulla
Pehr Ericsson och givetvis med dåvarande kyrkoherden Leonard Sjöberger, sockenstämmans
självskrivne ordförande, som första namn. Numreringen från No (nummer) 1, 2... etc. syftar
på respektive bondgårds administrativa , i taxerings- och beskattningsavseende tilldelade
hemmansnummer.
I oktober företogs en viss justering av den tidigare beslutade stoldelningen, som även vid
detta tillfälle skedde genom lottning.
Stoldelningen oktober 1794
"Stoldelningsprotocoll hållit uti Gammalstorps kyrkia den 31 october 1794, då samtlige
socknemännen voro antingen sjelfva eller ock igenom sina utskickade fullmäktiger tillstädes,
då der blef först utsatt 5/4 dels hemman till hvarje stol och dernäst jämkadt på de mesta
stolarne, så att det icke skulle blifva mer än 5 åboer uti hvarje stol, och förrän någon lottning
företogs, så öfverenskommo alla åboerne och beslutade, att såsom alla stolarne uti det fremsta
qvarteret, så väl som ock begge de stolarne som äro fremst uti det sista qvarteret äro en del
bredare än alla de öfriga uti det sista qvarteret, så skola de som dessa stolar tillfalla vara
skyldige att intaga en man mera uti hvarje stol än uti det sista qvarteret.
Skall det sålunda fördelas att hvilke som får den sista stolen som är No 20, så skola de
flyttas fram en uti hvarje stol både på mans- och qvinssidan och sedan tages resten uti stolen
No 19 till dess att der blifver fullt.
Herr Kammarherren och Riddaren Wachschlager på Ryedahl behåller sina twenne stolar vid
södra väggen samt 2ne af de korta stolarne, som äro belägna dernäst intill på manssidan samt
2ne korta å qvinssidan. För nya Ryedahls Herrskap är lemnadt begge de fremste stolarne en å
mans- och en å qvinssidan på stora qvarteret, men åboerne skola icke ega någon rättighet att
detta stolstånd sig tillvälla, emedan de icke uti minsta måtto kunnat förmås att till kyrkians
uppbyggande vara behjelpelige.
Hr. pastoren och kyrkioherden Sjöberger behåller sina begge stolar vid västra dörren så väl
å mans- som qvinssidan.
Och derefter företogs med lottningen på det sättet att stolarne blefvo nomrade (numrerade)
och lottsedlar dertill skrefne och sammanrullade lagde uti en hatt och en näsduk deröfver, då
sedan den förste mannen till hvarje stol framropades till att inunder näsduken uti hatten uttaga
en sedel, då den för hvarje gång omskakades, och åtfölje stolarne å qvinssidan mitt för lotten å
manssidan.
För öfrigt så blef beslutadt af alla åboerna, innan någon lottning skedde, att eho (var och en)
som fick af de sista stolarne och han kunde finna sig bättre nöjd med att taga af de korta
stolarne på det fremsta qvarteret intill Ryedahlsstolarne, så skall det stånda honom fritt, utan
någon motsägelse. Alla de öfrige korta stolarne nyttjas af Torpare, Båtsmän och Inhysesfolk,
hvar som ledigt finnes."
I socknen tycktes nu denna genom lottning i förvånadsvärd demokratisk och försonlig anda
gjorda fördelning av stolarna i kyrkorummet vara till de röstberättigade sockeninvånares
belåtenhet. Det bör emellertid tillfogas att herrskapen på Ryedals säteri och i Målen jämte
prästen tilldelades särskilda förmåner. Småfolket, de som inte själva ägde någon jord, fick
som synes nöja sig med det som blev över eller annars övervara gudstjänsterna stående längst
bak i kyrkan.
Efter drygt fyrtio år ansågs emellertid mot bakgrund av att socknens befolkning i det
närmaste fördubblats och att följaktligen antalet bänkar utökats och en läktare tillkommit,
tiden vara mogen för en genomgripande reviderad sittordning.
I augusti gjordes således 1837 flera framställningar på Gammalstorps sockenstämma om att
den rådande bänkdelningen från 1794 sedan länge inte längre var tillräckligt tjänlig och att
saken därför borde undersökas och erforderliga förändringar genomföras.
Den 1 september samma år samlades sockenmännen för att granska fördelningen av
bänkarna och i förekommande fall göra en ny indelning. Efter att ha granskat handlingarna
från 1794 gick man från sockenstugan till kyrkan i syfte att där närmare jämföra med de nu
rådande förhållandena.
Bänkdelning i Gammalstorps kyrka september 1837
"Till en början inhemtades härvid att kyrkan undergått betydlig ändring sedan 1794. Då
innehöll kyrkan icke mer än 21 par bänkar utmed stora gången ifrån Choret ned till västra
dörren eller 21 stycken å mans- och 21 å qvinssidan samt ett lika antal kortbänkar å ömse
sidor härom eller emellan norra och södra väggen och sidogångerna. Nu deremot befinnas
följande stolstånd, nemligen:
Fram uti Choret vid norra sidan en Bänk, pastor tillhörig i och för dess Embetes skull och
midt deremot vid södra sidan, jemte Klockarestolen, en till Ryedahl hörande Bänk. Ifrån
Choret och till västra ändan af kyrkan äro på båda sidor om storgången 24 stycken Bänkar
eller tillhopa 48, deraf hälften för mankön och hälften för qvinkön. Hvardera är 4 ½ alnar
lång invändigt. Emellan södra väggen och den hitåt belägna lilla gången finnas 25 så kallade
kortbänkar, hvardera af 2 ¼ alnars längd; och på qvinnosidan åt norr emellan den väggen och
den ditåt belägna lilla gången äro ock 25 kortbänkar.
Alla nu upptagne bänkar äro målade och de på ömse sidor om stora gången äro numrerade.
Dessutom har sedan 1794 blifvit inrättadt en Läktare vid kyrkans västra ända med 8 stycken
säten eller bänkar på hvardera sidan om midtgången. Alltså befinnas nu i det hela 28 stycken
större och mindre bänkar, som icke ingått uti någon af de förrige delningarne.
Folkmängden inom socknen var vid dessa delningar, eller år 1795, 1269 personer; nu utgör
den 2395 och således 1126 flera menniskor nu än då, d.v.s. folkmängden är nära fördubblad.
Vid sista Bänkdelningen numrerades bänkarne för tillfället; men för Nya Ryedahls Herrskap
uttogos 2ne närmast Choret intill stora gången, nemligen en å mans och en å qvinssidan,
hvilka icke blefvo numrerade. Detta är orsaken dertill, att den bänk, som nu har nummer 2 i
kyrkan, står i bänklängden antecknad med nummer 1, den med nr 3 står i bänklängden med nr
2 o.s.v. så att den som till slut i bänklängden står med nr 20, nu har nr 21.
Socknemännen förklarade efter dessa anmärkningar så väl som förut att de voro villige att
jemnka förhållandet i det hela, så att hvarje hemmansinnehafvare hade och begagnade sin
vissa bestämda plats, dock önskade de att denna jemnkning måtte verkställas utan för mycken
rubbning i de stolstånd, vid hvilka de blifvit vande.
Detta troddes skola ske, på det sätt att Nya Ryedahl bibehålles vid sina begge stolrum, dock
så att det nästintill Choret äfven får begagnas af Gudmödrar, då Barndop sker i kyrkan och af
Bondfolk då vigsel förrättades i kyrkan; att de hemmansdelar, som sakna bänkrum för sina
lotter, efter nuvarande numrering å stolarne, de skulle åtnöjas med nr 22 och 23; att de korta
stolarne å båda sidor i kyrkan åtfölja sina gent motstående vid storgången, med de undantag,
som gamla längden innehåller till förmån för Ryedahl och för prestgården; att Läktaren
gagnas gemensamt af Båtsmän, Gerningsmän (hantverkare), Torpare, Husmän, Inhysesfolk,
Tjenstehjon och öfrige församlingens Invånare, som med åbor och deras barn icke hafva
någon annan bestämd plats.
Gårdmannen Sven Ingemansson i Bjäraryd, som till kyrkan förärat en ljuskrona och Bonden
Ola Håkansson i Agerum, som utmärkt sig för flit med Söndagsscholan, förunnades att för
sina egne personer gagna deras vanliga platser i de korta Bänkarne vid södra gången, hvilken
förmån äfven tillerkändes Skepparen Håkansson, som annars bör för sin hemmansdel hafva
plats i Ryedahlsstolen.
Slutligen öfverenskoms, att detta ärende skulle så fort protocollet för dagen hunnit
renskrifvas på allmän Socknestämma, efter pålysning, företagas och fulländas, då en och hvar
skulle få vidare anföra hvad som nödigt aktas."
Vid sockenstämmans följande sammanträde den 17 september 1837 förelåg det nya
förslaget till bänkdelning i Gammalstorps kyrka:
"I Kyrkan äro inalles 117 större och mindre Bänkrum, nemligen 16 på Läktaren och 101 ner
i Kyrkan.
Af dessa har Pastor ett vid norra sidan i Choret för sitt Embete och för prestgården 1/3 mtl.
2ne kortbänkar å hvardera sidan längst åt väster i Kyrkan. Jemte Klockarestolen vid södra
sidan i Choret har Ryedahl 2 ½ sin bänk och dertill 2ne kortbänkar å hvardera sidan närmast
intill Choret.
Dessutom kommer nedersta bänken nr 24 på båda sidor att undantagas för Socknens
gemensamma räkning, hvarefter 23 stycken bänkar återstå till fördelning på ömse sidor om
storgången ner i Kyrkan, hvilka med tillhörande kortbänkar och Läktarerum fördelas efter
oförmedlade hemmantalet, som med afdrag af prestegården och Ryedahl, hvilkas bänkrum
redan blifvit bestämda, utgör 31 ¾ mtl. Och skulle på grund häraf belöpa sig 1 35/92 mtl. för
hvarje af förenämnde stolstånd.
Den skiljaktighet af mantal som blifvit bestämda för hvartdera Bänkrummet, är väl grundad
på skiljaktigheten af det ena eller andra rummets storlek och beqvämlighet framför det andra;
men har ock till en del svårligen kunnat undvikas, då den gamla delningslängden skolat följas
och hemmanstalen styckade kringströs inom olika bänkrum, på det invånarne inom hvarje by
skola hafva tillgång till både närmare och fjernare plats i Kyrkan, så att om kungörelser höras
bättre på ett än på ett annat ställe, det må vara någon från hvarje hemman, som kan meddela åt
de öfrige inom nabolaget (grannskapet) hvad han på ett närmare afstånd från predikstolen
kunnat hafva lättare än de att höra;
Ankommande det på åborna under hvarje hemmans nummer att sins emellan åsämjas om de
bänkrum, som blifvit föreslagna åt hemmansnumret i det hela. Beträffande fördelningen af
Bänkrummen på Läktaren, så föreslås att de som ner i Kyrkan hafva plats längst framme skola
på Läktaren hafva plats längst tillbaka."
Efter diskussion mellan sockenmännen och med kyrkoherden Håkan Svensson Morin, som då
höll i ordförandeklubban, antogs enhälligt detta nya bänkdelningsförslag av sockenstämman
”till obrottslig efterlefnad”.
Aln = omkring 60 cm (0,5934 meter)
Mantal = Ett mantal (hemmantal) var en kameral taxeringsenhet, ett besuttenhetsmått, som utgjorde grund för beskattning. Mantalet var således ett mått på en bondgårds skatteförmåga.
Förmedling = Nedskrivning av mantalet, som kunde bli aktell i samband med en förnyad taxering av hemmanet.